Tandsanering

Så var vi hemma efter en tur till veterinären för tandsanering. Varken jag eller veterinären har någonsin förr sett tänder som ser ut som Parvas...

Hennes molarer är okey, fast en har bruten topp. Hennes framtänder är fina, men hörntänderna är skavda eller missbildade och saknas delvis emalj och premolarerna är även de i dåligt skick med emaljförluster och beläggning av något som inte är tandsten, utan mörkt och segt som om det vore en oljeprodukt. Det gick inte bort fullständigt, men nu är munnen i alla fall uppsnyggad och beläggningen närmast tandköttet borta.

Svårt att säga vad som orsakat det hela. Kanske har hon ätit på något som inte alls passade som hundmat. Kanske har hon gnagt på något metalliskt som skavt av tänderna. Kanske har ärret runt midjan som antyder att hon någon gång suttit fast i något som skurit sönder henne runt om och tänderna som ser ut som om hon försökt gnaga på något av metall ett samband.

Jag får aldrig veta och behöver inte veta. Viktigt är att hon nu lever ett helt annat liv och även om hon tappar varenda tand i munnen, så kommer hon att leva ett gott liv. Torrfoder kan blötas upp och sväljas även utan tänder. Ännu sitter dock tänderna fast bra och veterinären ordinerade märgben. Det kommer att göra Parva glad, för hon gillar att gnaga. Ska se om jag kan få tag på något vettigt när jag ska in på stan igen nu. Nu är tandköttsinflammationen hävd med penicillin och munnen gör inte lika ont mer. Det får bli ett årligt besök hos veterinär för tandvård.

Dessutom blev hon vaccinerad då det visade sig att det var dags för en boosterdos. Nu klarar hon sig med det till februari 2015. Hoppas munnen inte ska orsaka henne för mycket besvär.